tisdag 2 juni 2015

Bland molnen

Jag satt mitt i regnbågen, det var så det kändes. 130 meter upp i luften med ett svagt skimmer av nyanser runt landskapet.  Det fanns ingen båge, bara färg likt ett svagt norrsken, några lätta droppar i luften, svarta moln i horisonten och solen som letade sig fram bakom rotorbladen. Dagens arbete var att montera en ultraljudsbox på taket av ett vindkraftverk, för att se vilka fladdermöss som eventuellt passerar i farozonen kring rotorbladen. Jag blickade ut över Hallstaviks 1500-talsnejder, över torpen som har blivit jaktstugor, över träden som fortfarande var klädda i försommarfärger. Utsikten förevigades på Instagram, arbetet i Evernote. Jag antecknade på plattan och lät informationen lagras direkt i de passerande molnen.



En busstur senare satt jag med en kopp kaffe i gamla stan, en pocketbok och tid över. Ett snabbt jobbsamtal och påtår, ett mejl med ett dokument sparades ner i telefonen. Jag hämtade anteckningarna från molnen och delade med mig. Jag reste mig och förflyttade mitt kontor till Kungsholmen, till hamnstråket och strandpromenaden. Molnen hade skingrats men arbetet följde med på behörigt avstånd. Först på tågresan västerut kopplade jag åter upp mig, loggade in på kontoret och avslutade dagens arbete tillsammans med en öl. Jag älskar mitt mobila kontor.

torsdag 28 maj 2015

White-nose kan botas mha av bakterier?

Den förödande svampsjukdomen White-nose syndrome har dödat närmare sex miljoner fladdermöss i Amerika. Men nu börjar man ana en strimma hopp. Labb- och fältförsök med en sorts bakteriebehandling har gett positiva resultat och det verkar som om svampens tillväxt kan stoppas. Mirakelbakterien heter Rhodococcus rhodochrousin och forskare hoppas att inom en snar framtid kunna minska spridningen av White-nose.


Läs mer på CBC News hemsida

Logga och fältmugg

När jag startade mitt företag på deltid för drygt fem år sedan ramlade uppdragen in utan ansträngning. Jag behövde inte så många. Telefonen ringde och jag övade på att säga nej. Förra året blev verksamheten en helårssysselsättning och jag inledde en fikaturné. Småprat om fladdermöss över en kaffe, visioner om hållbar naturvård, insatser i den kulturella sfären, handslag och etablerade mejlkontakter. Jag utökade mina insatser i sociala medier, uppdaterade hemsidan och skaffade profiler lite här och var. Det betalade sig. Förra året var lönsamt. I år är det den svåra uppföljaren, platta nummer två, den andra säsongen som ska överträffa förväntningarna. Det är dags för mer klassisk reklam.


Fältsäsongen innebär lika delar fladdermusjobb i skymningen och småprat med markägare. Latin ena stunden, på bönders vis nästa. Mina diplomatiska färdigheter finslipas och jag får nytta av mina visitkort. Men jag har sakta insett att jag måste bli mer officiell, landa mellan myndighetspersonens självklarhet och konsultens distans, se ut som en yrkesman. Jag måste ha arbetskläder, kanske räcker det med en logga på en t-shirt eller varselväst, en dekal på bilen och några pennor att dela ut på bygden. Pennor med reklam och budskap går alltid hem. En liten sökning på nätet ger fler idéer, det behöver inte stanna vid pennor. Varför inte ha en liten låda med magneter, klädnypor, golfbollar, tandborstar, USB-minnen, termometrar, halsdukar, paraplyer, kapsylöppnare och muggar. Faktum är att jag måste ha en mugg, en mugg med logga att ha i fält. En mugg och en kompass med logga att ha i bilen. Det skulle kännas fint.

tisdag 19 maj 2015

Tysta rummet

Som doktorand besökte jag tysta rummet på Chalmers. Som namnet skvallrar om så är det just tyst, väldigt tyst. De säger att man kan bli knäpp där inne, galen av uteblivna intryck, så tyst är det. Ljudet studsar ingenstans, bara försvinner. Där finns inga ekon, ingen klang, ingen rymd. Ett knäpp med fingrarna når knappt längre än ens egna öron, rösten blir opersonlig och efter en stund hör man sina egna inre kroppsljud, suset i öronen och tankar som kränger i trånga nervbanor. Typ. Väggarna är täckta av långa konformiga strukturer som effektivt suger upp allt vad ljud heter. Taket likaså och även golvet faktiskt, vilket gör att man får knalla omkring på nät i mitten a rummet, en sisådär halvvägs upp i luften. Vi var där för att spela in ljud från flugor, ljud som skulle användas i experiment med fladdermöss. Men egentligen hade det varit intressantare att släppa fladdermöss i tysta rummet, hur hade de reagerat?

bild från tumblr

Igår var jag och hämtade barn på ett kalas, i en föreningslokal utan målgruppstänk. Lokalen kan användas till lite av varje. Igår var det alltså barnkalas. Jag var uppenbarligen ett par minuter tidig för de flesta var kvar och härjade. Jag blev inte galen i tysta rummet, men frågan är om jag inte hade blivit det här. Ljudnivån var av sällsynt kaliber. Inte så att ungarna skrek värre än normala sjuåringar, snarare var det så att väggar och golv förstärkte varje frekvens, förvrängde skalorna och satte amplituden till max. Ett av vår tids hälsoproblem blev tydligt. Buller. Skolor med kala väggar, fläktar med själsdödande frekvenser, vibrerande trafik och sus från datorer. Allt detta gör oss smått galna och alla skulle behöva ett tyst rum att vila ut i emellanåt. Men innan den typen av hälsoanläggningar finns, går det faktiskt att bulleranpassa sin omgivning, sin vardag och framtiden

måndag 11 maj 2015

Energispar

Tesla har presenterat sitt superbatteri, Volvo har tagit fram en elbuss som ska trafikera sträckan Chalmers-Chalmers Lindholmen i Göteborg och Bollebygdsskolan ska ha solpaneler. Det går framåt om än långsamt. Enligt WHO och OECD kostar världens luftföroreningar inte mindre än 13,6 biljoner svenska kronor årligen genom skador och dödsfall. En smått skrämmande siffra. I Sverige bedöms ca 1300 områden vara så förorenade att människors hälsa tar skada, framför allt i form av förorenad mark. För en månad sedan släpptes vårbudgeten och trots kritik finns ändå en del satsningar på klimat, naturvård och miljö. Bland annat ska kommuner få stöd för att satsa på elfordon, miljön ska avgiftas och saneras, värdefull natur bevaras och järnvägen ska underhållas. Även solenergi omnämns som viktigt, men här kan man göra betydligt mer. Det ligger redan idag så många ansökningar i kö att inga nya investeringar är omöjliga i praktiken, trots höjda anslag. Föreningar, skolor och byggbolag står bara och väntar på att kunna sätta solpaneler på vartenda tak. Byggnader står för mer än en tredjedel av världens energiförbrukning och vi har idag tekniken att lösa detta. Men det krävs viss politisk styrning. Som fastighetsägare går det förstås att göra saker på egen hand, man måste inte vänta på uppifrånbeslut, morötter och ekonomiska fördelar. Med ganska enkla medel kan man energieffektivisera sitt eget hem, med isolering, solfångare, värmeväxlare, förbrukningsmätare, smarta kontakter, moderna fönster och nya vitvaror

bild från Skyway

fredag 8 maj 2015

Lokes slott och livets uppkomst

Hör Vetenskapspedagogen Emil V Nilsson filosofera kring arkéer, Lokes slott och livets uppkomst. Dags för en biolog som sommarpratare 2015?


Fladdermöss invaderar Texas A&M University

Kyle Field fotbollsarena i Texas hyste så många fladdermöss att man tvingade dem på flykt. Det kanske man inte skulle ha gjort. Nu har fladdermössen istället bosatt sig på hela campusområdet på Texas A&M University. I simhallen, på gymmet, i biblioteket och studenterna är måttligt nöjda. Särskilt hon som blev biten i foten då hon tog på sig en sko som hade blivit fladdermusbostad.

Foto från WFAA

Miljöpris till naturskola med fladdermustema

"Naturskolan i Taberg tilldelas 2015 års miljöpris för skolor och förskolor eftersom skolan på ett föredömligt sätt erbjuder kommunens alla elever, 6-13 år, en chans att stärka sina band till naturen. Skolans viktigaste miljöarbete är att påverka elever och personal att aktivt göra medvetna val som leder till en långsiktigt hållbar utveckling för vår planet. Det gör man bland annat genom olika teman såsom ekologi, sagor och sägner, kulturhistoria och fladdermöss."


Så lyder motiveringen för Jönköpings miljöpris 2015. Grattis Taberg!




Tabergsgruvan, foto (C) Jens Rydell




torsdag 7 maj 2015

Rätt bild

När jag hoppade av mitt dagliga labbjobb och tog språnget ut i egenföretagarvärlden, trodde jag att jag behövde bredda mig. Kunskaper om fladdermöss är inte nog för försörjning. Just det var jag nog inte ensam om att tro. Det flesta höjer på åtminstone ett förvånat ögonbryn när jag presenterar min dagliga sysselsättning. Hur som helst, jag dammade av min copywritertitel, letade skrivjobb och förberedde mig för stora samarbetsprojekt. Jag ville lära mig InDesign, webbprogrammering, filmredigering och fördjupa mig i storytelling. Mitt vinterben skulle vara bland ord, i populärvetenskap, reklam och design. Men fladdermössen tog all tid, det visade sig att det går att leva på dem. Skrivandet kom av sig.
Men nu är det dags igen, efter årets fältsäsong ska jag åter ta tag i skrivprojekten. Inte för att jag måste utan för att det verkar skoj. Och skoj är roligt, eller vad man nu säger. Först ut är projekt Zooform – kreativa biologer i samarbete. Ord, bild, animation och design i kombination. Det visuella ska stå i fokus, orden ska dekorera. Efter årets boksamarbete* har jag insett hur foto kan förmedla, hur bilder framträder med rätt ord och hur orden tydliggörs med rätt bild. Jag kommer själv aldrig att bli fotograf, men jag har återupptäckt lusten att designa och klippa film. Från och med nyss letar jag alltid bilder att arbeta med.



*Fladdermöss – i en värld av ekon, utkommer i september

Fladdermusdinosaurien

Nyligen upptäcktes en ny dinosaurie, med vingar likt en fladdermus. Förlängda fingrar med utsträckt hudmembran. Kunde den flyga och hur flög den i så fall? Ingen vet. 




onsdag 6 maj 2015

Frihet i fält


Ibland tar det stopp. En bom på en skogsväg och det blir till att gå. Jag lyfter ut fladdermusboxarna, tar med mig karta, gps, anteckningsmaterial och en flaska vatten. Av någon anledning är jag aldrig förberedd på det, litar till att jag kan köra min stackars Ford genom hela projektområdet och i lugn och ro lasta ur och hänga upp min inspelningsutrustning, för att nästa dag göra samma resa och plocka in den igen. Ofta är det så enkelt, men varje resa bjuder på ett eller ett par undantag. Ändå har jag först i år skaffat stövlar, alltså drygt 20 år efter det att jag började läsa till biolog. Jag är en usel biolog helt enkelt, men nu har jag i alla fall stövlar. Men jag saknar fortfarande ordentliga fältkläder, kängor, en pannlampa som inte är av budgetvariant, ryggsäck de luxe och kompass. Faktum är att jag mer och mer har insett kompassens storhet och snart kanske jag också äger en. Igår letade jag lite på nätet, googlade på fältgrejer, kollade på sajter som fiskare, jägare, orienterare och naturguider tittar på. Sådana sajter som jag som biolog borde vara bekant med. Och där var den, hemsidan som inte bara säljer prylar för fältbruk utan också eldrivna mountain bikes. Vilken grej. En mountain bike med elmotor instoppad i bilen och jag kan parkera i områdets utkanter och sen susa runt på minsta stig utan att varken smutsa ner eller ta för lång tid på mig. Frihet.

tisdag 5 maj 2015

Fladdermöss - i en värld av ekon

Snart i en bokhandel nära dig

Fotboll och bubbelplast

Det fanns en gång ett gammalt datorspel, kanske var det till C64:an. Huvudkaraktären klev in i en boll som han styrde längs en vindlande bana. I slutet av varje nivå mötte han andra bollar, vilka skulle krockas ner i hål, likt biljard. Mer minns jag inte, men däremot kommer jag ihåg hur jag och min kompis skrev på en liknande spelidé, i lagform. Våra bollar skulle krocka runt med en mindre boll och göra mål på ett annat lag med bollar. Vi kallade det för Bumper ball. Idén stannade i huvudet, vi hade inte verktygen eller förmågan att få den längre än så. Kanske lika bra. Men döm av min förvåning när jag på nätet hittade Bumper ball Stockholm. Nästan samma grej, fast i verkligheten. Bubble ball, bubble football, många namn på samma sak och nu har jag chansen att kliva in i vår gamla idé och krocka bollar i mål.


måndag 4 maj 2015

Svensexa, kaniner och gruvmörker

Foto (C) Jens Rydell

Jag guidade en gymnasieklass genom Tabergsgruvans mörka gångar förra veckan. Fortfarande hängde några tajgafladdermöss i dvala och verkade obrydda av uppmärksamheten och att vårsolen visade sig utanför. Längst in, där taket höjer sig och en klipphylla breder ut sig likt en scen noterade eleverna de utplacerade ljusen. Jag berättade att det har spelats både musik och teater där uppe och det till och med har varit ett flertal bröllop i gruvan. Det glittrade till i några ögon, jag såg hur tankar föddes. Och även på mig, gruvan är en perfekt plats för såväl giftermål som svensexa.  Den enda riktiga svensexa jag har varit på, för tio år sedan, innehöll annars det mesta man vill ha ut av en sådan. Kidnappning, paintball, gokart, ett viss mått av lagom förnedring i kanindräkt, en egen ö, bastu och öl. Jag har alltid tänkt att det är svårt att toppa, men gruvan kan vara en sådan plats. Sen kan man ju alltid byta ut gokart mot bubble football och klättra istället för att skjuta färg. Men det är ju en smaksak. Och apropå kanindräkt och kidnappning så har jag läst att det finns arrangörer som har en fantastiskt rolig twist på just det temat. Men jag kanske inte ska avslöja den. 


Känna sig fram genom luften

Pionjärerna Lazzaro Spallanzani och Charles Jurine konstaterade i slutet av 1700-talet att fladdermöss har en förmåga att "se" med öronen. Den rådande teorin då var dock att fladdermöss istället hade känsliga vingar och på så sätt kunde känna sig fram genom luften. Inte förrän 1938 fick Spallanzani och Jurine rätt, när bevisen för ekopejling lades fram. Men nu visar det sig att alla hade rätt. Fladdermöss har små, små hår på vingarna, kopplade till nervceller som hela tiden signalerar till hjärnan. Detta gör att fladdermöss oavbrutet korrigerar sin flykt för att så effektivt som möjligt kunna undvika hinder och fånga byten i mörker. Läs mer om flykt och vinghår eller kolla in artikeln på SVT vetenskaps hemsida. Undertecknad fick vara med på ett hörn. 


Foto (C) Jens Rydell

May the 4th be with you

Glad star wars-dag!


Golf och naturvård

Jag är ingen golfare, inte än i alla fall. Men jag har alltid fascinerats av golfbanor. Kanske är det något Ulf Lundellskt, det öppna, böljande landskapet eller så är det likheten med forna dagars slottsträdgårdar. Hårt tuktat gräs, välformade linjer och rester av vild natur som anspråkslöst och finkänsligt inkorporeras som hinder och ögongodis. Det är i alla fall så jag har sett det, möjligheterna att forma naturen efter dess egna villkor, att göra golfbanor till naturvårdsprojekt. Så är naturligtvis inte alltid fallet. I min egen kommun stoppades planerna på en ny golfbana, delvis på grund av den känsliga faunan. Kanske var det rätt. Men samtidigt hade man möjligheten att skapa en park, inte se golfbanan som något för få invigda utövare utan som en större upplevelse. Grova träd som skuggar banan, slåtterängar som kantar semiruffen, promenadstråk, dammar med välvda broar, japanskt utformade tehus, bäckar kantade av mossklädda stenar och öar av skog utspridda över fairway, som åkerholmar. Det finns många exempel runt om i världen. Jag har till exempel sett de rykande, vulkaniska bunkrarna i Nya Zeeland, de vilda, ursprungliga banorna på skotska landsbygden och de karga, branta golfbanorna kantade av olivlundar och vinodlingar längs medelhavet. Kanske skulle jag börja spela golf, resa med Sunbirdie runt jorden och vandra mellan hålen. 

bild från Galleryhip.com



onsdag 29 april 2015

Kaffe, copy och frilans

Jag sa upp mig när jag fyllde 40, lämnade en tillsvidareanställning och en fast inkomst. Istället skulle jag frilansa, konsulta, bistå andra med kunskap och jobba hemifrån. Det sista var viktigt, friheten att ta en långsam kopp kaffe på morgonen, undvika trafik och låta barnen äta frukost hemma. Jag var redo.

fladdermusinventering i Tabergsgruvan

Tyvärr hade jag bara täckning för halva året. På sommaren kunde jag ta inventeringsjobb, leta fladdermöss i vindkraftsparker, undersöka rivningsfastigheter och inventera naturreservat. På vintern såg det värre ut. Jag tänkte att skriva, det är fint. Men sämre med pengar. Jag är visserligen utbildad copy utöver min biologutbildning, men konkurrensen är stor och min erfarenhet ringa. Minst sagt. Dessutom hade jag inga kontakter i den branschen. Och det är kanske det viktigaste, utan kontakter kommer man inte långt. Jag letade trevliga människor, försökte etablera kontakt men fastnade bara bland gamla biologvänner. Inget fel i det, de är trevliga men har lite med reklambranschen att göra.

Hittills har jag dock klarat mig på inventeringsjobben, lite populärvetenskap och utställningstexter. Men jag har åter börjat tänka i reklambanor, eller rättare sagt i skrivbanor. Copy är ju inte synonymt med reklam. Många behöver hjälp med att slipa formuleringar, göra research och sammanfatta textstycken. Det gäller bara att hitta dem. Och nu vet jag hur. De finns på frilansa.nu, samlade, redo att leta efter just mig.

lördag 25 april 2015

Fyledalen

Snart invigs naturreservatet i skånska Fyledalen, ett område med ett rikt djurliv. Framför allt är det en av få platser där man har hittat alla Sveriges 19 fladdermusarter. Naturmorgon sände idag på morgonen från den gröna dalgången, framför allt i jakt på lika gröna lövgrodor.




Film, reklam och populärvetenskap

bild från IMDb
Jag hade C64 och Amiga, skapade musik med SoundTracker, spelade Last Ninja baklänges och ringde databaser i början av 90-talet. Man kan säga att jag nästan är uppväxt med datorer. Men egentligen har jag aldrig utnyttjat deras fulla kapacitet, aldrig lärt mig hur de egentligen fungerar. Jag är nu omsprungen av min son, en 9-åring som klipper film, livestreamar och har egen kanal och hemsida. Allt tack vare YouTube. Folks vilja att dela med sig av kunskap är aldrig sinande. Alla svar på alla frågor är tillägnade ett eller flera videoklipp. Vissa bra, andra mindre bra. Men viljan finns där, det kreativa. Det är där som ungarna letar det är där de lär sig. De tittar på film – från sekundkorta klipp till långa tutorials. I vissa fall spelar det ingen roll om filmerna är på kinesiska eller norska, bara de är illustrativa. Filmmediet förmedlar idag allt, populärvetenskap, reklam, information. Film syns. Som biolog, copy egenföretagare och nån sorts författare får det mig att tänka efter. Ska jag också göra film? Istället eller också. Det skrivna ordet tappar fart, behöver stöpas om. Jag ser nyskapande klipp framför mig, naturvetenskap som förmedlas genom poesi, genom foto och animation. Landskap formas och bildar meningar som fäster sig som kunskap. Jag börjar klippa i en gammal hi-8-video, lägger på musik från Garageband och talar in en text. Jag håller orden korta, meningarna få och skapar min första dokumentär.


onsdag 22 april 2015

Naturskola i fladdermusmecka

För två år sedan startade Naturskolan i Taberg. Nu är det beslutat att verksamheten lever vidare. Låg- och mellanstadieelever undervisas i naturen, lyssnar på berättelser i gruvans mörka schakt och grillar korv vid fladdermusslingans ändhållplats. Berget bjuder på både säregna växter och djur och gruvhistorien är närvarande.

foto (C) Jens Rydell

#Vetest och hedlarvmördare

Årets vetenskapsfestival bjöd på liv och död, på zombier, selfies och drönare. I Bältesspännarparken knäade de uppblåsbara kaninerna i vinden och i kupoltälten byggdes det nya Göteborg.

hedlarvmördare, pärlor och tång
Själv var jag med på ett litet hörn, som en pusselbit i nätverket ZOOFORM, en designsmedja och ett tankekollektiv, någonstans mellan vetenskap och konst. Vårt första projekt är en serie installationer med rödlistade arter som tema. Hedlarvmördaren var först ut, snart följer virvelkraken och dammfladdermusen. Håll utkik.

Bilden av Göteborg under förvandling


Vetenskapspedagogen pratar zombier i naturen



Hundjobb

Vi har inte hund, men väl kanin, hamster, fiskar och då och då gästas vi av fladdermöss som behöver några dagars omvårdnad. Fladdermössen vi tar hand om har ofta vaknat för tidigt på vintern. De är trötta, uttorkade och hungriga. För dem räcker det vanligen med lite sockervatten och en näve mjölmask, alltså skalbaggslarver. Sådana hittar man i välsorterade zoobutiker, som ödlemat. Det är få som uttalat säljer fladdermusfoder. Till hamstern är det också lätt att hitta mat, mataffären har ett par olika påsar med fröer att välja på. Den är nöjd om den får något att fylla boet med. Kaninen behöver knappt mat, den äter upp gräsmattan, vinbuskarna och allt annat som växer i trädgården. Och inte är det svårt att förstå vilken påse med pellets som man ska köpa. Men vrider man på huvudet i affären och blickar från hardjurs- och gnagarhyllan och istället ser ut över korridoren med hundmat, inser man att valets förbannelse vilar över varje hundägare. Vissa butiker har två hela hyllor med hundfoder. Vanliga matbutiker alltså. Zooaffärer kan tillägna halva butiksytan och saker hundar kan stoppa i sig. Jag överväger allvarligt att inte skaffa hund. Men skulle jag göra det, skulle jag använda mig av nätet, jämföra hundmat, knappa in några enkla preferenser och voila, få ett tydligt svar. Nätet är bra. 

Flyghundar - foto (C) Jens Rydell

söndag 19 april 2015

fladdermusinventering



Planera
Bygga
Renovera
Riva
?



Såväl nationell som EU-lagstiftning är tydlig med att all verksamhet som kan störa fladdermössen och deras boplatser måste utredas. 


Detta innebär nästan allt...


allt som har med stadsplanering, skogsvård, jordbruk, bostadsbygge, vindkraftverk, dränering av våtmarker, väggbyggen, belysning av fasader, restaurering av byggnader, rivning av fastigheter, planering av naturvårdsområden, skötsel av parker och kulturlandskap

... allt detta och lite till kräver fladdermusutredning



kontakta din lokala fladdermusexpert
graptolit ord & natur


lördag 18 april 2015

Renovering för fladdermöss och människor

Ingång till långhusvinden
Vindkraften har satt fladdermössen på bevarandekartan. Nu är det allt färre byggen, renoveringar och stadsplaneringsprojekt som förbiser fladdermössen. Bara i år har jag inspekterat och planerat två olika renoveringar som ska tillgodose såväl människornas som fladdermössens behov. Senast i Skepperstads kyrka. Med anor från 100-talet har kyrkan stora kulturhistoriska värden. Samtidigt bor en 400-hövdad fladdermuskoloni på vinden. Nu är restaurering av vind och torn i full gång och lagom till yngelsäsong kan fladdermössen återvända.

bild från Wikipedia




måndag 23 mars 2015

Tältsäsong 2015

SMHI har talat om att det är meteorologisk vår, fladdermössen flyger i Slottsskogen och vilken dag som helst ska jag tvätta bilen. Kanske redan imorgon. Men det tydligaste tecknet är att telefonen ringer, jobbförfrågningar rullar in på mejl och offerter måste skrivas. Fältsäsongen 2015 är strax här. Nytt i år är att det ska vara ett fast pris. Resor ska inkluderas, milersättningar ingå och boende räknas med i priset redan från början. För den kreative går det alltså att hitta ett bra pris att konkurrera med, att snåla in på kringkostnader och tänka efter. En kreativ lösning är att göra flera jobb på samma resa, skaffa ett datorprogram som räknar ut resrutter, köpa en snålare bil eller varför inte slå till med inköp av ett tält?
Ett tält köper man dock inte hur som helst, inte utan att googla. Och googlar man hittar man länkar till bland annat safaritält, partytält, säsongens tält, pop-uptält, medeltida tält, karantäntält och polartält. Det finns tält för alla, så också för fältarbete. Jag ser framför mig ett lättuppsatt tält av safarimodell med uppblåsbar fåtölj och skrivplats i plast. En solladdad lampa hänger från innertaket och en tripod-grill står utanför och luktar mat. Allt detta hittar man lätt på samma ställe, bara en knapptryckning bort. Dessutom finns karthållare, extra kompassnålar, förvaringsskåp i campingmodell, hopfällbara vattenbehållare och smidiga bestickset. År 2015 förvandlas mitt kontor till ett högteknologiskt tältläger.


LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...